fredag 5 februari 2010

"Charlieland"

De tva med skagg har nu tillbringat lite mer an en vecka i detta speciella land kallat Vietnam.
Kanslan av det speciella utgors av att vistelsen pa platserna har nastan praglas mer av det som varit, an det som ar. For trots att den spannande kuststaden Nha Trang har en fruktansvart vacker strand och en kulturellt och kulinariskt helt underbar atmosfar, och trots att Saigon stoltserar med en mangmiljonbefolkning och en snabbt vaxande ekonomi, sa ar det anda den fascinerande, och ofta krigsfyllda historien som lyser igenom och fargar landets manniskor och mentalitet.

(Centrala Saigon)
(Manniskorna ar fortsatt storvaxta)

De inledande dagarna i Saigon tillbringades, forutom den numer nastan rutinmassiga utforskningen av alla sma bakgator och spannande sma matvagnar, at att besoka de krigsmonument och lamningar som finns kvar efter landets atskilliga ar av strid. Ett besok pa War Remnants Museum kastade oss tillbaka 40 ar i tiden da vi vandrade runt bland krigsutrustning och pansarfordon, omringade av fotografier och texter fran tiden for kriget mellan USA och Vietnam. Dagen efter tillbringades runtom Cu Chi-tunnlarna, strax utanfor staden, dar den Vietnamesiska kommunistiska gerillan, Veit Cong, stred mot Uncle Sam med list och imponerande uthallighet. I tunnlarna, med minsta matt pa 80x80 cm, gomde sig de Vietnamesiska soldaterna i strukturerade samhallen i veckor i strack. Vid tunnlarna fick vi, forutom att med moda pressa oss ner i dessa myrstackar, en mojlighet att prova en AK47, vapnet som mer an nagot annat symboliserar en historia av krig.

(Daniel, War Remnants Museum, har vid en bil av nagot slag)

(Liten vietnames i trang tunnel)

(Dar ar han ju, Anders)
("Det har ar som Indiana Jones, Anders..")

Efter Saigon var det dags for nagra harliga dagar i den tidigare namnda staden Nha Trang.

Vistelsen bjod pa det utlovade strandlivet med rage, och nagra harliga maltider pa den lokala restaurangen. Men det kanske mest intressanta under de fyra dagarna som spenderades pa platsen var de stunder vi fick tillbringa i sallskap av Bill, Amerikan och Vietnamveteran.
Samtalen med honom gjorde att de dittills turistbetonade upplevelserna pa museet och i tunnlarna fick en helt ny innebord. Bill beskrev ingaende sin upplevelse av kriget och sin roll som soldat och satte saker i ett annat perspektiv. Vietnameserna ar med ratta stolta over sin historia, dar de gang pa gang motat bort inkraktare genom sin listiga krigsforing och taktik. Men de har en tendens att glorifiera den, att utelamna de forkastliga dad de sjalva fort sig med i krigstider. Bill lyste med en annan lykta pa historien och tydliggjorde de sidor vi annu inte sett.
(Annu en paradisstrand, utsikt fran var stammisrestaurang)

(Anders pa stranden i Nha Trang, battre nedgravning har sallan skadats, upphovsman Daniel)

(Nha Trang)

Tyvarr har vi ingen bild pa Bill, men han var valdigt fin.

Vi har sammanfattningsvis haft en intressant tid har i Vietnam, och invantar nu morgondagens avfard till My Tho, en stad invid Mekongfloden. Dagarna pa resande fot borjar dock komma till anda, och vi ser med gladje fram emot att aterse er darhemma igen om tva veckor. Men innan dess vantar, forutom Vietnams sydligare breddgrader, Kuala Lumpur och en rekorderlig rodbranna fran Ko Samui!


/Daniel och Anders

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar