måndag 8 februari 2010

Mekongdeltat

Var Vietnamvistelse borjar sakta men sakert lida mot sitt slut, och vi star nu med tva helt underbara veckor i ryggen infor morgondagens avfard. Efter att pa nytt hedrat Saigon med var narvaro efter de underbara dagarna i Nha Trang, satte vi segel mot det mytomspunna och storslagna Mekongdeltat, en plats dar ens nagot magiska sinnesbild av Sydostasien blir till verklighet.


Farden soderut borjade i en buss med en av deltats manga flytande marknader som forsta destination. Att lamna ett hektiskt och mopedfyllt trafikliv for att satta sig i en dovt puttrande flodbat, glidandes runt och nyfiket fa se varor och pengar byta agare under dagens lugna morgontimmar, ingav en enorm sinnesro som kom att genomsyra hela Mekongturen. Sakta guppade vi fram bland dimholjda batar, som tjanstgor bade som arbetsplats, hem och fridtidsutrymme for de manniskor som valt att viga sin vardag at ett liv pa floden.
(Morgonrusning pa marknaden)

(Blomsterhandlare brukar samkvam)

(Anders vid nagra bostadshus)

Morgonens marknad, Cai Be, var bara en av deltats manga vattenburna handelsplatser och under dagarnas lopp fick vi chansen att besoka detta kulturella fenomen pa flera hall. Bland annat i Can Tho, som rumsterar deltats storsta och mest fascinerande. Man kande sig som i mitten av ett resereportage da man med solen i ogonen kisade upp mot bambustangerna, dar naringsidkarna satt upp exemplar av varorna till forsaljning, samtidigt som meloner, rissackar, blombuketter och sockerror bokstavligen kastades mellan batarna.
(Kundparkering i Can Tho)
(Flytande marknad, Can Tho)
(En glad Daniel insuper kulturen)
(Varor och pengar byter hander)

(Lunchpaus mitt i tumultet)

Aven om utforskandet av de fantastiska marknaderna var det huvudsakliga skalet till var visit, tog vi aven tillfallet i akt att pa riktigt nara hall fa ta del av och uppleva konsten att tillverka allt fran snacks, brod och risvin till godsel, leksaker, verktyg och klader av flodens och flodbankens resurser pa satt som levt kvar anda sedan urminnes tider, och sakerligen kommer finnas kvar en mycket lang tid framover.

(Symaskin modell 1714, halvautomatisk, lang livslangd)

(Rispapper pa tork i eftermiddagshettan)

Dagarna pa Mekongfloden, med sin fantastiska kultur och sin enastaende mat, hade garna fatt vara manga fler da detta sannerligen ar ett minne for livet och en av resans storsta hojdpunkter. Imorgon inleds dock var resas epilog, och vi kommer under dessa sista 12 (!) dagar att besoka Malaysias huvudstad Kuala Lumpur innan vi beger oss till Thailands soldrankta ostkust.



/Daniel och Anders

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar