Efter min Hanoivisit tog jag en buss tva timmar soderut for att na nasta mal pa min Vietnamrutt. Ninh Binh ar en smastad som hittills blivit skonad overdriven turism och total exploation. Har ar det risodling over en stor yta som galler vilket ocksa betyder att det finns manga sma byar och stammar att besoka. Efter att fatt blodad tand av mina MCaventyr i Sapa, kande jag att aven har var basta sattet att upptacka Ninh Binh med omnejd pa tva motordrivna hjul. Sagt och gjort sa rullade jag i ottan ivag pa min roda huyndai pa vag mot nya aventyr.
Vida risfalt bredde ut sig mella bergen
En munk slar sin klocka vid en pagoda.
Jag bestamde mig ganska tidigt for att stanna till i en liten by nagra mil vaster om min utgangspunkt. Anledningen till stoppet var att jag sag hela byn samlad under nagon form av firande. Jag smog mig lugnt narmare eftersom jag inte ville besvara mitt i nagon religios akt. Men sa fort de fick syn pa mig (hela byn var verkligen samlad) borjade de vinka mot mig och dirigerade mig nr i en stol med forstaparkett till showen. Jag kom med teckensprak (ingen i byn kunde ett ord engelska) fram till att vad de firade var den forsta risodlingen efter deras nyar. Efter all dans och sang var det dags for festmaltid. Sju langbord dukades upp, fem for mannen och tva for kvinnorna (som helt klart var i majoritet). Ungefar som jag vantat mig bestod maltiden av: ris, kallskuret kott, limesalt att doppa i, risgrot, banan och det eviga risvinet. Nar maltiden var avslutad tackade jag for mig och frasvann pa mitt muskedunder. Nu pa vag soder ut ytterligare nagra mil bortom risfalten mot byn Tam Coc. Bakom mig lamnade jag en underbar formiddag och ytterligare gripande bevis pa nordvietnamesernas otroliga gastfrihet.
Kvinnor under kulthandlingen
Efter forestallningen fick kvinnorna ga fram och be. Inga men bad.
Tam Coc ar en by kand for en sak, sin flod som stracker sig runt och genom deras berg och risfalt. Darfor checkade jag in MCn hos en parkeringsvakt och begav mig sedan for att hyra en eka utrustad med en tant villig att agera roddare. En tvatimmar long och mycket sceniskt roddtur senare tackade jag Tam Coc for sitt och fortsatte min resa runt omgivningarna.
Storartade vyer langs floden
En perfekt plats att bara slappna av och insupa den oerhort vackra naturen
Jag befinner mig nu i kulturstaden Hue, i mitten av landet. Har planerar jag att imorgon utrustad med cykel och manga liter vatten, trampa runt och titta pa diverse gamla tempel och statyer. Det verkar vara en mycket rogivande stad sa jag kanske stannar har nagon dag extra for att meditera under den sol som for var dag gor sig mer pamind med sina allt starkare stralar.
En kvinna med sin cykel/vagn langs vagen, Ninh Binh
Dags se om sina riskorn! Aven har, Ninh Binh
/Erik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar