Nagot som inte heller direkt hor till vanligheterna hemma i Stockholm ar att man inte kan ta sig till koket for att det star en flodhast och ater i trappan...
Tillvaron blev ganska omgaende intensifierad nar vi anlande till campingen och jag, for att fa lite lugn i sjalen, ville forskara mig om att det inte kommer in nagra lejon pa omradet dar vi sover.
Tji fick namligen jag da vakten svarar att de som senast forra veckan hade fatt besok av djungelns konung och hans fruntimmer.
Med ett tvattakta Maria Cary darr pa rosten stammar jag fram:
- If I were to encounter a lion, what should I do?
Vakten: Haha! Hide...
Jag fann inte situationen fullt sa lustig som vakten tycktes gora utan motte hans skratt men nagot som jag i efterhand forstatt maste ha latit mer som en sur uppstotning an ett skratt.
Vi lyckades emellertid ta oss fran safrin levande och med alla lemmar i behall. Och hela upplevelsen var helt fantastisk, att vara sa nara alla dessa magnifika djur i deras naturliga habitat fick en att kanna sig mer levande an nagonsin forr.
Nagot som jag ocksa sent kommer att glomma ar bilden av Victoriafallen och den fantastiska miljo som omger dem. Vackrare plats far man leta lange och noga efter. Det var vid fler an ett tillfalle som man kande att man vandrade runt i nagon sorts kuliss och att vyerna framfor en var konstgjord perfektion.
Nu ar det nytt land som ligger vid vara fotter och jag hoppas att Namibia kan gora ett lika starkt intryck pa mig som Zambia gjorde.
Kram.
/ Daniel
Tjing älskade hjärtat!!! vilken underbar läsning... skrattar så tårarna rinner till alla inläggen... men förstår att mamban fick hjärtat att slå lite extra!!! härligt kort på dig hjärtat.. å dem andra killarna!! ser framemot Namibia läsning!! hadet bäst å alla kramar å pussar till er alla!!! lisa
SvaraRaderadet absolut bästa är att du sportar en trasig trångsund basket 40 år-tisha!
SvaraRadera/brushan